Archive | oktober, 2013

Unikt samarbete för att belysa ökade samhällsklyftor

30 Okt

….klart att jag är med!!

Under två heldagar samlas forskare, journalister, författare, dramatiker och regissörer i Göteborg för att diskutera de ökade samhällsklyftorna.  Bland de medverkande finns Rebecka Bohlin, Gabriela Pichler, Henning Mankell, Peter Birro, Shang Imam, Anneli Jordahl, Athena Farrokhzad, Henry Ascher, Linn Hansén, Pantrarna, Maktskiftet och många fler.

Klyftan är ett projekt initierat av Christer Nilson på GötaFilm och Ulrika Josephsson på Folkteatern med målet att inspirera till nya konstnärliga projekt och fler skildringar av den snabbt föränderliga samtiden.

-Vi vill se fler berättelser på film, TV och scenen som reflekterar samtiden. Vi lever i en dramatisk tid, med en delad värld och ett alltmer delat Europa. Ett Sverige där klyftorna växer kontinuerligt och medför stora orättvisor och skarpa konflikter. Denna utveckling leder till ett sämre samhälle – för alla! Genom möten mellan forskare och kreatörer vill vi inspirera de som skapar innehåll för film, TV och teater till att fånga upp och gestalta fler av tidens dramatiska berättelser, säger Ulrika Josephsson och Christer Nilson.

Seminariet äger rum på Folkteatern i Göteborg 4-5 november och genomförs tillsammans med Backa Teater, Göteborgs Universitet, Göteborg International Film Festival, Film i Väst, Nätverkstan, SVT och med stöd av Västra Götalandsregionens Kulturnämnd.

Programmet i sin helhet finns på www.klyftan.se

Medverkande på Klyftan-seminariet 4-5 november är:

Agneta Fagerström Olsson, Ali Fegan, Andrea Reuter, Anneli Jordahl. Athena Farrokhzad, Catharina Thörn, Folkkampanj för gemensam välfärd, Frida Röhl, Gabriela Pichler,
 Haval Mulla Nazar, Helena Holgersson,
 Henning Mankell,
 Henry Ascher, Håkan Sundberg, Ingen människa är illegal, Jenny Wrangborg,
 Karwan Faraj, Katarina Gunnarsson,
 Linn Hansén, Magnus Nilsson,
 Majsa Allelin, Maktskiftet,
 Murat Solmaz, Oskar Söderlund,
 Pantrarna,
 Peter Birro, 
Pål Börjesson,
 Rebecka Bohlin,
 Shang Imam,
 Stefan Åkesson och Tapio Salonen.

Rekommenderar Beishers senaste bok!

28 Okt

Skriver i senaste Feministiskt perspektiv om Sara Beishers senaste bok. Ur texten:

”Det finns råttor överallt utom på Antarktis väcker tusen minnen till liv hos mig; jag ser plötsligt tillbaka på min egen högstadietid, och hur den formade mig, på ett nytt sätt. Har jag egentligen gjort upp med den där tvingande strävan att passa in bland alla de andra som ju är så coola? Gör en någonsin det?

Den största behållningen av Det finns råttor överallt utom på Antarktis är normkritiken – just för att den är så fri från pekpinnar, så ödmjukt formulerad!”

Läs hela texten i Feministiskt perspektiv

Beröm i Aftonbladet

23 Okt

Torsten Kälvemark hyllar på Aftonbladet Kultur senaste Bang – tack för det!!:

”TIDSKRIFT Arbete är temat för senaste numret av Bang. Det är texter från verkligheten som berör. Emma Stormdal, som efter en akut hjärnoperation förlorade tal- och arbetsförmågan, undrar om hon har rätt att köpa frukostflingor.

Det är ju ingen självklar utgift för den som måste be kommunen om ekonomiskt bistånd. Branka Mikek och Mireya Echeverría Quezada samtalar om hemtjänsten där båda jobbar. Det är lågbetalt men de delar en yrkesstolthet i välfärdens tjänst. Gemensamt har de en skepsis mot akademiska feminister som bara vid behov åberopar arbetarklasskvinnor: ”ungefär som en mångfaldsblatte”.

Rebecka Bohlin påminner i sin tur om att två av tre arbetarkvinnor jobbar utanför kontorstid genom nattskift, delade turer och kombinationstjänster. Hon har också träffat Pedro som redan när han gick i åttan tog mammas städjobb på kvällen för att hon skulle kunna stanna hemma med lillebror. Barnarbete existerar i Sverige. (…)”

Moderaternas arbetslinje dödar

22 Okt

Jag har blivit kontrakterad som gästkrönikör för Arbetarrörelsens tankesmedja. Jag känner mig hedrad och skriver första texten om vad en ”arbetslinje” värd namnet skulle kunna handla om.

Ur texten:

”ALLA BEHÖVS!” skanderar moderaterna samma vecka, med stora bokstäver från scenen under en partistämma där ”arbetslinjen” fortfarande är ett av honnörsorden för att sammanfatta partiets politiska färdriktning.

Men vad betyder egentligen ”alla” och vad menas med ”arbetslinjen”? Låt oss göra tankeexperimentet att orden inte bara skulle betyda minskade skatter för att därigenom öka incitamenten till arbete – utan dessutom en vision om att ”alla” ska kunna jobba utan att riskera döden eller för den delen belastningsskador som leder till sjukskrivning. Hur ser verkligheten ut? Jo, i Sverige omkommer i genomsnitt en person per vecka på sitt arbete och ungefär 30 personer per dag skadas så allvarligt att det föranleder en sjukskrivningsperiod om minst 14 dagar. Hur kan det komma sig? Jag bestämmer mig för att läsa ett antal domar där människor förolyckats i det svenska arbetslivet. Det handlar till exempel om en man som faller åtta meter ner på ett betonggolv när han utan skyddslinor jobbar på ett skört asbest-tak, en kvinna som knivhuggs till döds av en patient, en nyanställd kyrkvaktmästare som inte får någon introduktion i säkerhet för gravhöljande och dör när han får tre ton jord över sig och ytterligare en man (han arbetade på en industri som inte åtgärdat risken att fastna i en farlig omrullningsmaskin) som kläms ihjäl mellan två snurrande pappersrullar. Den gemensamma nämnare i alla dessa fall är: riskbedömningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet har inte varit tillräcklig.

Jag plöjer dessutom Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling (Rapport 2013:4). Den konstaterar att brott mot arbetsmiljölagen kan pågå under en lång tid och ofta har karaktären av att arbetsgivaren underlåtit att vidta vissa skyldigheter.

Vad beror då detta på?

Det finns många olika förklaringar. Men en av de teorier som diskuterats förvånansvärt lite är den att arbetsmiljöbrott kan förstås som en form av ekonomisk brottslighet: Att företagen sparar pengar genom att inte köpa in säkerhetsskydd till de anställda, att de förbiser säkerhetsåtgärder eller påför arbetstagarna en sådan arbetsmängd att de själva förbiser säkerhetsåtgärderna eller att arbetsgivaren tillåter ensamarbete i en riskfylld arbetsmiljö för att hålla nere lönekostnaderna.

Hur kan detta i så fall motverkas? Jo, bland annat genom täta inspektioner av Arbetsmiljöverket som säkerställer att gällande lagstiftning följs.

Men hur har moderaterna förhållit sig till resurser åt Arbetsmiljöverket?

En av de första åtgärderna efter maktövertagandet för sju år sedan var att banta Arbetsmiljöverket (2007–2009: -158 miljoner kronor), vilket bland annat ledde till att antalet arbetsmiljöinspektörer minskade med 36 procent.

FN rekommenderar en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda, vilket innebär 400 för Sveriges del, men vi har bara 250. Och så länge inte Arbetsmiljöverket har resurser att utöva tillräcklig tillsyn kommer många företag att fortsätta slarva med det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Kommer Moderaternas ”arbetslinje” någonsin att innefatta satsningar på att skärpa tillsynen över arbetsmiljön? Jag tror inte det. Hittills har de konsekvent visat exempel på det motsatta.

Och låt oss tala klarspråk: Detta spelar roll när människor möter döden på jobbet.

Läs hela texten på Arbetarrörelsens tankesmedjas hemsida.

Individuell lön kan gynna akademiker-kvinnor

18 Okt

Skriver i veckans Feministiskt perspektiv om en nu studie som visar vissa positiva resultat av individuell lönesättning.

Tro för den sakens skull inte att jag förespråkar individuell lönesättning – jag tror inte att ensam är stark! Vi ser ju att lönernas andel av företagens kostnader minskar och jag tror att starka fackföreningar är bästa medicinen för att ändra på det!

Ur texten:

”Akademiskt utbildade kvinnor gynnas – till skillnad mot vad forskare tidigare trott – av individuella lönesamtal:
– De informella kriterierna har jobbat till kvinnors fördel. Lönesamtalet har relativt sett varit viktigare för kvinnor än för män, säger Lena Granqvist, Saco.

En slutsats forskarna kommer fram till är att sambandet mellan lönespridning och könslönegap har försvagats i privat sektor – akademiskt utbildade kvinnor och män har blivit mer lika varandra vad gäller lön.

Dock finns fortfarande ett undantag:

– Könslönegapet ökar ju högre upp du kommer, det finns ett glastak, men i takt med att kvinnor blir fler i chefspositioner minskar detta, säger Lena Granqvist.

Forskarna tror att den främsta förklaringen till att könslönegapet minskar är hur så kallade ”icke mätbara faktorer” prissätts.

– När något prissätts lokalt i det enskilda företaget ser chefen en person som alltid rycker in när någon är borta. Den typen av faktorer får ett större genomslag. Det kan vara en förklaring, säger ekonomen Håkan Regnér.

Han varnar samtidigt för förhoppningen att individuell lönesättning automatiskt leder till högre produktivitet i det enskilda företaget:

– Att tävla om en högre lön kan innebära att bli mer produktiv. Men det kan också få en negativ effekt: Om jag vet att jag måste tävla och gå om min kollega för att nå högre lön, varför då inte börja sabotera för min kollega, börja sprida rykten – ett improduktivt beteende. Det är en konsekvens som kan uppstå till följd av lönespridning.

En av studiens slutsatser är att det inte finns några entydiga samband mellan lönespridning och produktivitet: vissa studier pekar på ett positivt, andra på ett negativt samband. Sambandet kan också variera mellan olika typer av arbetsplatser.

– Alla funkar inte i en konkurrens om lön, tänk metaforen duvor och hökar, så ser vi att hökarna triggas men inte duvorna, de funkar bättre i en samarbetskultur, säger Håkan Regnér.

Under de senaste 20 åren har det blivit allt vanligare med en mer individualiserad lönebildning, i form av individuella lönesamtal och individuell löneförhandling.

Eftersom den individualiserade lönebildningen bygger på en förhandling mellan två parter har den också medfört att lönen i någon mån – trots kollektivavtal – blivit beroende av individens förmåga att förhandla i egen sak samt arbetsgivarens subjektiva värdering av individens prestationer.

I arbetaryrken ser inte forskarna samma tendens att kvinnor gynnas av individuell lön, tvärtom. Arbetarmän tjänar mer på individuell lönesättning, i relation till kvinnor. En studie som Susanne Fransson (red) presenterade 2011, Tarifflöner och individuell lönesättning, konstaterar att i transportsektorn, som tillhör de 11 procent av arbetsmarknaden som inte har individuell lön, utan i stället ett tarifflönesystem, finns inga könsrelaterade löneskillnader, vid lika arbete för samma arbetsgivare.”

Läs hela texten om den nya boken ”Lönespridning”  i Feministiskt perspektiv

Satsa på Arbetsmiljöverket!

17 Okt

Dagens insikt: Företagsbot för arbetsmiljöbrott (kan vara så höga som 10 milj kr) borde gå direkt till Arbetsmiljöverkets budget så att de kan anställa fler inspektörer!!!!!!!!!! Och även utan dessa böter borde AMV:s budget chockhöjas.

Låt mig påminna: ILO, FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor, rekommenderar en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda. Det skulle innebära 400 arbetsmiljöinspektörer för Sveriges del. I dag har vi 250, vilket är långt under den nivå som är normal för länder med motsvarande levnadsstandard.

Vem är ansvarig?

M = Rännstenspartiet!

En av de första åtgärderna efter deras maktövertagande var att deras regering  ålade Arbetsmiljöverket att 2007–2009 spara sammanlagt 158 miljoner kronor, vilket innebar att antalet arbetsmiljöinspektörer minskade med 36 procent.
 Anledningen sades vara att minska på myndighetsbyråkrati. Av denna anledning lades även forskningsinstiutet Arbetslivsinstitutet ner, 2007.

Låt inte rädslan paralysera

15 Okt

Bild_05Rädsla paralyserar! Den som blir paralyserad av skräck har ingen skuld! Så hur kan våldtäktsmän stoppas? I dag skriver Sara Berg och jag en debattartikel om vikten av feministiskt självförsvar:

”Fysiskt försvar grundas i mental förberedelse.  På ett personligt plan kan det handla om att jobba aktivt med mental träning. Att upprepa för sig själv: Min kropp är min. Jag är värd att försvara. Min kropp är värd att försvara. Jag är stark.

Fråga dig dessutom uttryckligen: Vad vill jag? Vad vill jag inte? Vad är okej, inte okej – var går gränsen för mig? Om du är vältränad eller inte och om du är fysiskt starkare eller svagare än genomsnittet är inte på något sätt avgörande för din förmåga att avvärja ett fysiskt angrepp.

Det kan i vissa fall räcka med att en kvinna känner inom sig att hon faktiskt är beredd att använda våld för att slå sig fri om det skulle behövas, för att hon ska lyckas avvärja ett övergrepp.”

Läst hela texten på Svt Debatt.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.