Archive | november, 2014

Hur mår Rut?

29 Nov

Har blivit intervjuad av Feministiskt Perspektiv, i deras serie #arbetsliv, om Rut – och hårda fakta talar för sig själv.

Ur texten:

Hur skulle du beskriva arbetsvillkoren för dem som städar i andra människors hem?

– Arbetsrättsprofessor Catharina Calleman har i sin forskning konstaterat att anställningsvillkoren över lag är flexibla. De senaste siffrorna jag såg innebar att 245 företag av sammanlagt 17 000 verksamma företag i hemstädbranschen hade kollektivavtal. Det innebär att arbetsgivaren kan sätta lönen hur lågt som helst. Anställningarna är nästan alltid deltidsarbete, vilket hänger ihop med att de flesta kunder vill ha städningen utförd torsdag-fredag dagtid. Om kunden ställer in en städning och det inte finns något formellt avtal, innebär det att städerskan den veckan plötsligt står helt utan lön.

– Förmågan att vara ”flexibel” är ett nyckelord för den som vill vara anställningsbar i branschen. Och det är mot bakgrund av kundernas flexibilitetskrav svårt, även för det företag som vill, att erbjuda heltidsjobb. Vissa företagare berättar att deras anställda har flera jobb samtidigt. De jobbar för olika företag och i vissa fall även svart vid sidan av. Ibland innebär en vit anställning för en specifik kund en inkörsport till svartjobb vid sidan av. Forskarna drar slutsatsen att den vita och den svarta marknaden existerar parallellt och att de göder varandra.

Enligt dem du pratat med, vilka är de största bristerna i arbetsvillkor/arbetsmiljö?

– Alla säger att stressen är värst. Därefter kommer fysisk belastning, otrygghet i anställning, ofrivillig deltid och låg lön.

Att rut-avdraget infördes, vad fick det för betydelse för dem som städar? Hur påverkade det deras arbetsvillkor? Blev det bättre? Sämre? Ingen skillnad?

– Efter sju år med Rut-avdraget vet vi vad det kostar – mer än 2 miljarder per år – men inte vad vi får för pengarna. Vi vet att prognoser om ökad sysselsättning och vita jobb inte har infriats – men ingen regelrätt utvärdering har gjorts. Genom att lägga samman olika uppgifter kommer professor Anita Nyberg fram till att avdraget troligen skapat 6 500 nya heltidsarbeten – vilket är oerhört lågt i förhållande till den prognos som gjordes innan beslutet fattades: 60 000 nya jobb. En av de samhällsförändringar som skett under denna sjuårsperiod är att inkomstklyftorna ökat. Med ökade inkomstskillnader blir det lättare för höginkomsttagare att köpa låginkomsttagares tid. Den kanske tydligaste effekten av Rut-avdraget är alltså att ett antal medelklassfamiljer har fått mer fritid, sedan de ägnar mindre av sin egen tid åt städning. Frågan är förstås om det är värt 2,2 miljarder per år av våra gemensamma skattemedel? För de anställda kan vi konstatera att fler har fått jobb – jobb som är flexibla, tunga och med låg grad av anställningstrygghet.

Läs hela texten i Feministiskt Perspektiv

 

”Jag hade kunnat vara president”

27 Nov

Jag skriver just nu en bok om att tackla hot och hat. I morgon sätter jag igång med ett nytt kapitel, i vilket jag bland annat träffar den världsberömda hotade journalisten Lydia Cacho.

Jag kom då på att det ju finns en intervju med henne som jag skrev för Ottar, som publicerades tidigare i år.

Ur texten:

– Om jag är rädd? Självklart! Jag vaknar mitt i natten med skräckfyllda mardrömmar om att de slår mig i magen och om att någon springer bakom mig och säger att de ska döda mig…

När Ottar träffar henne, i Spanien, reser Lydia Cacho runt i Europa för att tala om sina böcker och sin kamp. Hon säger att hon känner en dubbelhet inför att tilldelas så många priser för sitt påstådda mod.
– Jag tänker aldrig att jag ska göra något för att verka tuff. Jag behöver inte priserna för mitt ego, så att säga. Jag vet redan att jag är intelligent och värdefull, så jag försöker hålla det ifrån mig. Men det är klart, om du just varit med om ett hot och har en mörk period, kan ett pris också kännas som en vändpunkt.

Skräcken hon lever med har periodvis lett till svår värk i kroppen och tack vare prispengarna har hon haft råd med terapi, sjukhusräkningar, skyhöga advokatarvoden för överklagandeprocesser – och att fortsätta arbeta som oberoende grävande journalist. Utan terapin tror hon att hon skulle ha blivit galen.

I fem år reste Lyda Cacho runt i världen för att intervjua personer i prostitution, sexköpare, myndighetspersoner och aktivister som arbetar med prostitution för att visa vilka det är som profiterar på verksamheten, ett arbete som resulterade i boken Maktens slavar. Hon förklarar:
– Jag ville förstå: Vilka är kunderna till barnprostituerade? Jag tillverkade en karta över hur det fungerar. En flicka från Venezuela på sju år fick ett falskt kontrakt till att bli modell i Mexiko, fick pass och så vidare. Jag följde i hennes spår. Jag gjorde likadant i Afghanistan, Turkiet och andra länder, intervjuade offer/överlevare och människorna runt dem.

»Männen talade till exempel om att kvinnorna i deras egna länder tänker att de äger sin kropp och vill ha inflytande över när och hur de ska ha sex, vilket ju inte är fallet när de köper sex av flickor.«

I Dominikanska republiken valde Lydia Cacho wallraffmetoden, för att komma till tals med kunderna över en drink.
– De flesta var turister, såg bra ut och bodde på 5-stjärninga hotell. Männen talade till exempel om att kvinnorna i deras egna länder tänker att de äger sin kropp och att de vill ha inflytande över när och hur de ska ha sex, vilket ju inte är fallet när de köper sex av flickor.
Det som slog Lydia Cacho under dessa samtal var hur sexköparna ser sitt beteende som normalt.
– De upplever inte något personligt ansvar. Det finns alltid någon annan som bär skulden, en hallik eller en bordellmamma.

I mötet med kvinnorna och flickorna själva var den genomgående röda tråden fattigdom och att prostitution innebär en påtaglig risk att bryta ner en människas självkänsla.
– Utnyttjandet av barn och kvinnor stjäl bit för bit deras själ tills de inte upplever sig som människor med ett egenvärde.

Läs hela texten i Ottar

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.