Archive | Uncategorized RSS feed for this section

”Kvinnor ska vara fria och respekterade”

12 Sep

Talare från Syrien, Turkiet och Afghanistan talade om vikten av att stå upp för kvinnors rättigheter, när Kvinnors Nätverk i helgen arrangearde en konferens mot religiös fundamentalism. Jag skriver om konferensen i Amnesty Press.

Hotet mot kvinnors rättigheter från radikala islamister diskuteras framför allt i relation till hot och våld från väpnade grupper, som talibaner eller IS, Islamiska staten.

– Jag är minst lika rädd för den nya våg av icke-våldsam religiös radikalisering och dess effekter för kvinnors rättigheter i Afghanistan, sade Shaharzad Akbar, en av talarna på den internationella konferensen Kvinnors kamp mot religiös fundamentalism, i Stockholm den 4 september.

En av de talare som drog störst applåder i ABF-huset, där konferensen genomfördes, var Senam Mohamed, representant för Rojava i Europa, som talade om kurdernas arbete för demokrati, frihet och inte minst kvinnors rättigheter. Rojava är de kurdiska kantonerna i norra Syrien där partiet PYD och dess väpnade gren YPG de senaste åren har tagit kontrollen.

– Alla har hört talas om Kobane, om hur IS attackerade Kobane och förväntade sig att staden skulle falla. Men Kobane föll inte. Vi befriade staden, till ett högt pris, vi förlorade många kvinnor och män. Allt är förstört, skolor, sjukhus, bostäder. Men människor insisterar på att komma tillbaka och förväntar sig stöd från hela världen! Hittills har vi fått väldigt lite.

Senam Mohamed talade om Rojava, de kurdiska områdena i norra Syrien. Foto: Marina Gensmann/Kvinnors Nätverk

Senam Mohamed förklarade att en viktig anledning till att de kurdiska styrkorna är kapabla att besegra IS, är att kvinnor strider vid fronten och är organiserade i YPJ, kvinnliga förband i självförsvarsstyrkorna.

– IS är rädda för att strida mot kvinnor. De tror att om de dödas av en kvinnas hand kommer de inte till himlen utan till helvetet. Vi är beredda att sända dem alla till helvetet! Därför är Kobane befriat.

Senam Mohamed talade också om hur det just nu skapas en ny kultur i de befriade områdena, där kvinnor och män står sida vid sida och där nya lagar skrivs utifrån respekt för kvinnors fulla mänskliga rättigheter, hedersvåld förklaras olagligt och kvinnor väljs till ledare.

– Vi ska bygga ett fritt samhälle, vi börjar med att kvinnor ska vara fria och respekterade. Låt oss ena våra röster. Det spelar ingen roll om du är muslim, kristen eller inte tillhör någon religion. Vi kan inte återuppbygga Kobane själva, vi behöver er hjälp!

Läs hela texten i Amnesty Press

Hur mår Rut?

29 Nov

Har blivit intervjuad av Feministiskt Perspektiv, i deras serie #arbetsliv, om Rut – och hårda fakta talar för sig själv.

Ur texten:

Hur skulle du beskriva arbetsvillkoren för dem som städar i andra människors hem?

– Arbetsrättsprofessor Catharina Calleman har i sin forskning konstaterat att anställningsvillkoren över lag är flexibla. De senaste siffrorna jag såg innebar att 245 företag av sammanlagt 17 000 verksamma företag i hemstädbranschen hade kollektivavtal. Det innebär att arbetsgivaren kan sätta lönen hur lågt som helst. Anställningarna är nästan alltid deltidsarbete, vilket hänger ihop med att de flesta kunder vill ha städningen utförd torsdag-fredag dagtid. Om kunden ställer in en städning och det inte finns något formellt avtal, innebär det att städerskan den veckan plötsligt står helt utan lön.

– Förmågan att vara ”flexibel” är ett nyckelord för den som vill vara anställningsbar i branschen. Och det är mot bakgrund av kundernas flexibilitetskrav svårt, även för det företag som vill, att erbjuda heltidsjobb. Vissa företagare berättar att deras anställda har flera jobb samtidigt. De jobbar för olika företag och i vissa fall även svart vid sidan av. Ibland innebär en vit anställning för en specifik kund en inkörsport till svartjobb vid sidan av. Forskarna drar slutsatsen att den vita och den svarta marknaden existerar parallellt och att de göder varandra.

Enligt dem du pratat med, vilka är de största bristerna i arbetsvillkor/arbetsmiljö?

– Alla säger att stressen är värst. Därefter kommer fysisk belastning, otrygghet i anställning, ofrivillig deltid och låg lön.

Att rut-avdraget infördes, vad fick det för betydelse för dem som städar? Hur påverkade det deras arbetsvillkor? Blev det bättre? Sämre? Ingen skillnad?

– Efter sju år med Rut-avdraget vet vi vad det kostar – mer än 2 miljarder per år – men inte vad vi får för pengarna. Vi vet att prognoser om ökad sysselsättning och vita jobb inte har infriats – men ingen regelrätt utvärdering har gjorts. Genom att lägga samman olika uppgifter kommer professor Anita Nyberg fram till att avdraget troligen skapat 6 500 nya heltidsarbeten – vilket är oerhört lågt i förhållande till den prognos som gjordes innan beslutet fattades: 60 000 nya jobb. En av de samhällsförändringar som skett under denna sjuårsperiod är att inkomstklyftorna ökat. Med ökade inkomstskillnader blir det lättare för höginkomsttagare att köpa låginkomsttagares tid. Den kanske tydligaste effekten av Rut-avdraget är alltså att ett antal medelklassfamiljer har fått mer fritid, sedan de ägnar mindre av sin egen tid åt städning. Frågan är förstås om det är värt 2,2 miljarder per år av våra gemensamma skattemedel? För de anställda kan vi konstatera att fler har fått jobb – jobb som är flexibla, tunga och med låg grad av anställningstrygghet.

Läs hela texten i Feministiskt Perspektiv

 

Lång tv-intervju om Bit inte ihop!

16 Sep

Bild_05Nu finns en 30 minuter lång intervju med mig om boken Bit inte ihop! (som jag skrev med Sara Berg), på urplay. Intervjun gjordes av programmet En bok en författare (Svt:s Kunskapskanalen) och sändes första gången igår. Ytterligare repriser kommer att sändas, men programmet går dessutom att se på webben.

Programmet spelades in i våras, så när jag säger att det finns ett ”tryck” från båda de politiska blocken i fråga om kvotering av föräldraförsäkringen speglar det att det fanns det då. Framför allt ifrån det röd-gröna blocket, men även Folkpartiet pressade på och jag trodde nog att Alliansen skulle få med det i sitt valmanifest. Nu efter valet när vi vet att Sd blev så stora, Fi inte kom in i riksdagen och V stängs ute från regeringen känns det feministiska ”trycket” tyvärr inte alls lika starkt som när intervjun gjordes.

Kampen går vidare!

PS. Vill du köpa Bit inte ihop! så finns den fortfarande att köpa till bra pris på både Adlibris och Bokus!

Välfärden – mitt i valrörelsen

5 Sep

Den senaste veckan har jag diskuterat Irene Wennemos bok Det gemensamma i två texter, publicerade i Feministiskt perspektiv respektive Tankesmedjan Tiden.

Ur Tankesmedjan Tiden:

Den svenska modellen på väg bort

Inkomstskillnaderna är mindre, fattigdomen bland barn likaså. Jämställdheten mellan kvinnor och män är högre och en hög andel av befolkningen är i arbete…

Vad talar vi om? Jo, de nordiska länderna.

I studie efter studie rankas de nordiska länderna högst i världen vad gäller välbefinnande, jämställdhet och tillit.

Förklaring? Den så kallade nordiska, eller som vi i Sverige säger, svenska modellen. Den innebär en uppbyggnad av välfärdsstaten som på en rad punkter skiljer sig från andra länder i världen som valt mer liberala eller konservativa modeller, i och med att den utgår ifrån en generell välfärd för alla och en arbetsmarknadsuppbyggnad som ger parterna, det vill säga fack och arbetsgivare, stort inflytande över löner och arbetsvillkor. Modellen är oerhört starkt förankrad, eftersom den gynnar hela samhällsutvecklingen, vilket gjort den nästintill politiskt omöjlig att överge, som princip. Ändå är det vad Alliansen, steg för steg, gjort under sina två gångna mandatperioder.

Irene Wennemo förklarar i sin nyutkomna bok, Det gemensamma Om den svenska välfärdsmodellen (Premiss) vad som möjliggjorde detta: Om Alliansen hade talat klarspråk om att deras viktigaste reform skulle vara att under fem på varandra följande tillfällen försämra ersättningen för alla pensionärer, föräldralediga, sjuka och arbetslösa, och samtidigt försvaga facket genom en skarp a-kasseomläggning, skulle blivit häftigt kritiserade.

I stället vände de på steken och förlade fokus i debatten till att de som har jobb får en förstärkt ekonomi. Att sätta etiketten ”jobbskatteavdrag” på en politik som innebar en successiv sänkning av samtliga socialförsäkringar, innebar att det som tidigare varit omöjligt att få stöd för faktiskt upplevdes som acceptabelt av väldigt många människor. Det visade sig svårt att racka ner på sammanfattningen: ”Så mycket mer får den som jobbar i plånboken” – trots att det i praktiken innebar ett systemskifte som det, enligt tillgängliga attitydundersökningar i befolkningen, faktiskt inte fanns ett stöd för.

Läs hela texten i Tiden

Ur Feministiskt perspektiv:

Den svenska modellen – slagen men inte uträknad

Den borgerliga regeringens chock-politik mot facket ledde till ett medlemsras som befarades hota den svenska modellen. Men detta till trots har antalet arbetsplatser med kollektivavtal inte sjunkit i tillnärmelsevis samma grad som medlemsantalet i den svenska fackföreningsrörelsen (bland annat eftersom även arbetsgivarsidan aktivt arbetar för att förmå alla företag att teckna kollektivavtal). Ändå menar Irene Wennemo att den svenska modellen står vid en ”point of no return”, framför allt på grund av en aspekt som få andra lyfter fram i debatten: En lika viktig del som de centrala avtalsförhandlingarna är de lokala förhandlingarna.

Tack vare att de centrala parterna sällan detaljreglerar villkoren har den svenska arbetsmarknaden kännetecknats av en hög grad av flexibilitet. Wennemo konstaterar att det finns en del som pekar mot att detta ökat omvandlingsförmågan i näringslivet. Ett enskilt företag kan ganska snabbt driva igenom förändringar av organisation och lönesystem, förutsatt att det får det lokala facket med sig. Och det lokala facket kan, omvänt, driva frågor som är avgörande för medlemmarna på det enskilda företaget. Det är framför allt denna flexibilitet som nu haltar – eftersom det på allt fler arbetsplatser inte finns någon lokal facklig motpart för arbetsgivaren att göra upp med. Ibland finns de inte ens medlemmar i en fackförening.

Irene Wennemos bok ger inte bara matnyttiga redogörelser, historiska tillbakablickar och analyser av arbetsmarknaden. Den diskuterar framför allt välfärdssystemet, inte bara utifrån det rättviseperspektiv vänstern så gärna framhåller, utan också ur ett samhällsperspektiv. Hon driver tesen att jämlika förutsättningar är en viktig förutsättning för samhällens framtida utvecklingsförmåga.

Irene Wennemo är en av Sveriges främsta experter på välfärdsfrågor, och visst är hennes faktaredovisning i det brännande ämnet välfärd spännande. Men jag saknar bitvis hennes egen röst, den som vi lärt känna genom ledarkommentarer i framför allt Aftonbladet och Dagens Arena. Den egna analysen är i boken korthuggen. Jag hade gärna läst mer om hur Irene Wennemo tänker sig utformningen av ämnen hon bara nosar på, som hur en politik som sätter full sysselsättning före inflationsbekämpning skulle se ut i dag, eller hur hon menar att den fria marknadens tendens att öka samhällsklyftor ska tacklas.

Läs hela texten i Feministiskt perspektiv

Zahra Mousawy kämpar för att stärka kvinnor i Afghanistan

29 Jun

Intervjun med Zahra Moursawy, ger perspektiv på tillvaron. Hot och hat omsätts alltför ofta i praktik i Afghanistan!

Efter vårt möte hängde hon med på en av min och Sara Bergs Bit inte ihop! feministiskt självförsvar. Amnesty Press publicerar idag texten.

Journalisten Zahra Mousawy är uttalad feminist och hon vill verka för att kvinnokampen blir en motpol mot både talibaner och traditionella tankemönster som begränsar kvinnor i Afghanistan. Varje kväll leder hon en talk-show i afghansk tv – och på fritiden organiserar hon demonstrationer. Amnesty Press träffade henne i Stockholm.

Amnesty Press möter Zahra Mousawy i Stockholm, där hon mellanlandar hos organisationen Kvinnors Nätverk efter ett möte i Tyskland där den afghanska konstitutionen diskuterades. Därefter reste hon till Nordiskt forum i Malmö för att delta i ett seminarium om kvinnors rättigheter.

Vad kom ni fram till på mötet om den afganska konstitutionen?
– Vi konstaterade att konstitutionen kom till under en obalanserad tid . Men när du jämför idag, drygt tio år senare med andra länder som Iran och Pakistan är den förhållandevis bra.
– I samband med detta möte satt jag för första gången i mitt liv och pratade med en taliban. Situationen var densamma för honom, det var första gången han faktiskt pratade med en feminist. När jag pratade om kvinnors rättigheter försökte han hänvisa till Koranen och Muhammed, men jag svarade att Muhammed inte kan ge svar på alla frågor vi har idag. Jag frågade honom: Har Muhammed godkänt din Iphone? Har han godkänt din bil? Om det är så viktigt för dig kanske du borde rida på en kamel i stället! Då blev han tyst.

Du arbetar som journalist och programledare för tv. Är du fri att göra vad du vill i den rollen?
– Jag har en live talk-show live varje kväll (Nimro på privata Kanal 1, vilket betyder ungefär: ser halva ansiktet). Jag är ansvarig för innehållet och jag styr vad som kommer med. Jag vill ta fram olika tabun och problematisera dem. Vi har regionala splittringar som människor inte vill tala om. När du inte talar om ett ämne blir det ännu mer komplicerat. Jag vill prata om erfarenheter, personliga känslor och nå en ny generation. 50 procent av Afghanistans befolkning är under 30 år. Det finns många ämnen som är relaterade till dem.
– Kvinnor får sällan vara nyckelpersoner i afghansk media, de får vara en front-docka utan inflytande. Så är det inte i mitt fall. Jag visar att kvinnor har något att komma med!

Hur hanterar du frågor om kvinnors rättigheter i sändning?
–Vi pratade nyligen om perspektiv på relationer. Vad tänker en flicka, vilka krav har hon på en kille och varför? Vad skiljer den unga generationen från den äldre? Jag släpper fram frågor som: Vem är jag i relation till min familj? Vem ska välja partner åt en ung person, hon själv eller familjen? I studion hade vi sociologer och två personer med olika perspektiv.

Ge inte upp hoppet! Det säger Zahra Mousawy om sitt land Afghanistan. Foto: Jan-Åke Eriksson

När du släpper fram kvinnor som bryter mot traditionella förväntningar, hur reagerar människor då?
– Sättet de pratar, sättet de klär sig – det är oacceptabelt för de flesta tittare. Men när du pratar på en akademisk nivå når du inte så många. Och få kvinnor kan göra det.

Blir du personligen utsatt för hot och ryktesspridning?
– Självklart! Och du ska veta att det är inte bara talibaner som dödshotar. Talibanismen finns i många människors tankar och hjärnor, en kvinnosyn där männen äger kvinnorna.
– Låt dem sprida rykten. De säger att du är radikal, alltför radikal, att du är emot män, mot islam, du vill bara ha makt, uppmärksamhet och bli personligen känd. Jag bryr mig inte! En rörelse behövs och den behöver en ledare. Jag kan det afghanska samhället och jag är beredd på denna typ av reaktioner. Vi behöver utbildade unga kvinnor.

Vad säger de konservativa om dig?
– De hatar mig! Men jag konstaterar att de ser mig och att de bryr sig. Innan brydde de sig inte om vad kvinnor sade, det var bara tomt. Det är ett gott tecken på att de bryr sig, jag har åstadkommit något.

Har du stöd av din familj?
– Ja, det har jag. Utan deras stöd hade det inte varit möjligt.

Finns det något ämne du inte kan ta upp i tv?
– Revolution! Alla former av förändring i samhället. Men det hindrar inte mig. För som Nelson Mandela sade: Om du vill ha förändring, ta ledningen! För att uppnå balans behöver vi en opposition, en radikal kvinnorörelse som motmakt mot högern och den konservativa radikala rörelsen. Där finns ett tomrum idag och jag jobbar på att fylla det. Vi måste stå upp för jämställhet, vilket är tabu i Afghanistan. Det är en mental revolution, en könsrevolution och det finns inga andra än kvinnorna som kan upphäva denna maktobalans.

 

Läs hela texten i Amnesty Press

Gå Bit inte ihop! webbkurs med dina arbetskamrater!

19 Jun

Bit inte widescreen.inddSitter du i en arbetsgrupp på jobbet där det saknas ett makt-perspektiv? Faller dina normkritiska inlägg platt – för att en medvetenhet saknas på arbetsplatsen. Nu har vi tagit fram en webb-kurs som du kan gå tillsammans med dina arbetskamrater. Slipp vara ensam om att ha koll på ”härskartekniker”!

Denna webb-kurs presenterar sju typer av härskartekniker samt ger dig redskap för att identifiera och tackla dem.

Instruktörer är Rebecka Bohlin och Sara Berg, författare till den hyllade boken Bit inte ihop! Sätt gränser på jobbet.

  • De flesta utgår ifrån att de aldrig utsatts för härskartekniker, men alla har upplevt besvärliga situationer som gör oss ställda. I vissa fall handlar det om att vi utsätts för härskartekniker, säger Rebecka Bohlin.
  • Kursen innehåller både ljud- och filmklipp som gestaltar händelser på jobbet, där kunskap om härskartekniker ger dig en bra grund för att sätta gränser och säga ifrån, konstaterar Sara Berg.

Här är några av huvudrubrikerna i kursen:

  • Hur jämställt är det på jobbet?
  • Så funkar härskartekniker
  • Tackla härskartekniker på jobbet
  • Att framföra kritik
  • Var beredd på motstånd
  • Känn dina rättigheter!
  • Feministiskt självförsvar: Mentalt, verbalt, fysiskt och politiskt försvar
  • Backa upp varandra

Vad är en webbkurs?

En webbkurs är en kurs på nätet. Du kan gå den var som helst – i soffan, på caféet eller på stranden – det enda du behöver är en dator, en smartphone eller en surfplatta och en internetuppkoppllng. Vår webbkurs blandar text, bild, videoföreläsningar och övningar. Du kan också göra egna anteckningar.

Vad är skillnaden mot att läsa boken Bit inte ihop?

Denna webbkurs är baserad på boken Bit inte ihop! Sätt gränser på jobbet. Men medan boken bara innehåller text, får du i denna kurs dessutom videoföreläsningar, text och ljudklipp. Frågor riktas direkt till dig. Webbkursen är helt enkelt mer interaktiv och lättillgänglig. Kursen innehåller dessutom material som inte finns i boken och är en fördjupning på temat härskartekniker.

Du kan välja att ”gå” webbkursen ensam, men den lämpar sig dessutom mycket bra att gå i grupp! Till exempel som en fortbildning tillsammans med dina arbetskamrater.

Hur fungerar det att köpa en webbkurs?

För att köpa kursen klickar du här för att komma till vår samarbetspartner Coursio. Där klickar du på ”Lägg till i varukorg” och sedan ”Betala”. Du kan betala med Visakort, Mastercard eller med Klarna faktura. Innan du genomför betalningen behöver du registrera dig med ditt namn, e-mailadress och det lösenord du vill använda för att logga in på kursen framöver. När du betalat kursen får du omedelbart tillgång till materialet och kan sedan logga in och ut hur många gånger du vill under ett halvår.

Vad kostar det?

Kursen kostar 199 kronor (159,20 kr + moms). Kursen är avdragsgill om den kan räknas som fortbildning i ditt företag.

 

 

Seko-strejken principiellt viktig för kvinnor

19 Jun

sekoI går demonstrerade jag till stöd för de strejkande! Jag skrev en krönika för Feministiskt Perspektiv. Ur texten:

I tisdagens DN levererade ledarskribenten Susanna Birgersson en syrlig kommentar om att det är först när de usla villkoren drabbar mansdominerade förbund som fackföreningsrörelsen går ut i konflikt: ”Men är det inte lite symptomatiskt att när män med 35 000 kronor i månaden får se sina förmåner hotade, då tar facket till storsläggan, utlyser strejker som drabbar hundratusentals människor och uppbådar stöd från övriga förbund? Man ser med viss spänning fram mot den dag när manliga lokförare sympatistrejkar för timanställda kvinnor i slitiga vård- och omsorgsyrken.”

Denna liberal-feministiska analys ger en mycket snäv sammanfattning av situationen. Det stämmer visserligen att några av de mansdominerade förbunden varit mest stridbara, men det kan framför allt förklaras med svårigheten för de kvinnodominerade förbunden att strejka, dels för att de berörs av vårdens snävare konfliktregler och dels för att strejk inte är ett ekonomiskt vapen mot kommuner och landsting – de tjänar ju i stället pengar på strejker. Men den viktigaste förklaringen till att vi inte sett fler konflikter i de kvinnodominerade avtalsområdena är att de flesta försämringar genomförs i mindre skala, färre personer i taget drabbas och villkoren urholkas genom små steg åt gången.

Flexibiliseringen av anställningstryggheten kan med fördel liknas vid den så kallade normaliseringsprocessen i ett misshandelsförhållande. Lite i taget förflyttas gränserna tills villkoren så småningom blir närmast absurda: med sms-anställningar och vikariat som staplas på varandra i åratal.

Under året har en rad feministiska initiativ tagits inom fackföreningsrörelsen. Den senaste rapporten i LO-serien Klass och kön, Den feministiska utmaningen var fullkomligt lysande. DenJämställdhetsbarometer som LO presenterade i mars tog nya grepp och nyanserade siffrorna som rör kvinnors löner ytterligare – lönegapet är betydligt större än vi tidigare trott. Tankesmedjan Katalys presenterade dessutom under våren en lång lista på förslag för att komma tillrätta med arbetarkvinnors usla villkor.

Till skillnad från vad DN:s ledarskribent påstår, är det inte rättvist att lasta fackföreningsrörelsen för bristande insikt och stridbarhet när det gäller kvinnorna – denna gång. Sekos kamp är en principiell strid som omfattar många kvinnors villkor. En utvidgad konflikt hade varit positiv, inte minst eftersom arbetarkvinnor i Sverige har sämre villkor än andra grupper på svensk arbetsmarknad. Var fjärde har en tidsbegränsad anställning. Över hälften arbetar deltid. 65 procent arbetar utanför dagtid.

Stöddemonstrationen avslutades vid franska ambassaden med att Seko Stockholms ordförande Alexander Lindholm läste upp ett uttalande som överlämnas till ambassaden, eftersom franska staten är delägare i Veolia:

– Franska staten är medskyldig till försämrad anställningstrygghet! Vi uppmanar dem till solidaritet!

Läs hela texten i Feministiskt perspektiv

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.